Medlemmar i Föreningen för samhällsplanering har möjlighet att delta i Sveriges Arkitekters Planakademieseminarium den 26/4 i Stockholm till reducerat pris. Mer information om upplägg och anmälan finns här. Sista anmälningsdag 12 april.
Inbjudan FFS Väst Snick Snack 26/3 kl 17: Hans Abrahamsson
Den 26 mars i Göteborg anordnar Mistra Urban Futures ett sedan länge fullsatt kunskapsseminarium och workshop om medborgardialog i stadsutvecklingen. Bl a föreläser Hans Abrahamsson, Göteborgs Universitet, med rubriken ”Makt, dialog och viljan till politisk delaktighet”. Föreningen för samhällsplanering (FFS) ger dig nu möjligheten att direkt efter seminariet samtala med Hans om intrycken från workshopen och andra angelägna frågor.
Föreningen för samhällsplanering i Västra Sverige vill medverka till att vidga diskussionen om staden, människorna och framtiden.
Vi gör det genom snicksnack - ett diskussionsforum öppet för alla - medlem som icke medlem.
Datum: Tisdag 26 mars Tid: 17.00 - 19.00 Plats: Hotel G, Restaurangen, Nils Ericsonsplatsen, Göteborg Mat: Mat beställs i samband med anmälan - bindande! Föreningen sponsrar medlemmar med enklare rätt (upp till 100 kr). Dryck: bekostas själv. Anmälan sker med e-post till: ffs.vast@gmail.com
Hans Abrahamsson, Göteborgs Universitet
Inbjudan FFS Stockholm Mälardalen mötesplats 18/3 "Placemaking"
FFS medlemmar är inbjudna till en KTH föreläsning med Charles C Bohl, associate professor på University of Miami som ska tala om "Place Making - developing town centers, main streets and urban villages". Klockan 13-15. Lokal: KTH, Drottning Kristinas väg 30, L-byggnaden, Första våningen, Seminarierummet. Medr info om Charles C Bohl här.
Inbjudan FFS mötesplats 14/3 "Vart är översiktsplaneringen på väg?"
Torsdag 14 mars kl 15:00-17:30 hos White Arkitekter på Östgötagatan 100, Skanstull, Stockholm genomför Föreningen för samhällsplanering (FFS) en öppen mötesplats för alla intresserade om översiktsplaner. Översiktsplanen som- tillväxtverktyg, - exempel på innovativa planer samt - reflektioner om vad strategisk egentligen står för.
Upplägg:
- Välkommen till seminariet och White arkitekter; Carl-Johan Engström, ordf FFS + Karin Ahlzén White ark
- Västerås 2026 – tolv strategier; Ingrid Legrell Crona, planarkitekt
- Hur ska vi tolka begreppet strategisk?; Charlotta Fredriksson, tekn dr WSP
- Järfällas utmaningar 2030; Peter Lindroos, planarkitekt Sweco
- Kan översiktsplanen vara en aktiv del av tillväxtstrategierna i en region?; Ulf Tynelius, projektledare Tillväxtanalys
- Södertäljes översiktsplan – del av tillväxtarbetet; Bengt Andersson, strateg
- Summering och avslutning; Carl-Johan Engström
- FFS bjuder på mingel och tilltugg
FFS workshop och årsmöte i anslutning till mötesplats 17:30-19:30
Kl 17.30 Workshop om FFS som opinionsbildare och kunskapsutvecklare - hur ska FFS bli ett självklart FORUM för samhällsplaneringen? nu förbereds ny vässad PLAN, ny hemsida och ökad närvaro i sociala medier.
KL 19.00 Årsmötesförhandlingar med efterföljande mingel
Workshop och årsmöte är öppna för medlemmar
Mer information om årsmötet hittar du här.
FFS ger ut engelspråkig bok om svensk samhällsplanering den 14/5
Tidskriften PLAN och Föreningen för Samhällsplanering (FFS) har tidigare givit ut engelskspråkiga böcker om svensk planering. Den senaste är från 2001 och nu är det dags för en ny bok som visar och förklarar samhällsplanering i Sverige idag. Det har vi berättat om tidigare här Nu är det dock klart att det blir en bokrelease den 14/5. Vi får återkomma om exakt upplägg, men vi kommer att ordna ett seminarium på eftermiddag/kväll den 14/5. På seminariet kommer flera av författarna medverka.
Se till att förhandsbeställa boken här.
FFS Umeå bjuder in till samhällsplaneringsluncher
FFS Umeå bjuder in medlemmar i föreningen och yrkesverksamma i samhällsutvecklingen i vid bemärkelse till en serie lunchseminarier kring samhällsplanering under våren 2013.
Stad i förändring: Bevara – Förändra – Förnya
(14 februari Föreningens årsmöte med tema om "Umeå kulturhuvudstadsår 2012" Fredrik Lindegren)
15 mars "Umeås utmaningar! -tillväxt, byggande och arbete". Annalena Löfgren, Umeå kommun
12 april "Hållbarhetscertifiering av stadsdelar – green wash eller gör det någon nytta?" Ann-Kristin Karlsson, Sweden Green Building Council
24 maj "Staden som kuliss eller staden som huvudrollsinnehavare" Ola Nordebo, Politisk chefredaktör VK
Plats och Tid
Norrlandsoperan kl 11.30
Vi inleder med lunch och samtal vid borden. Seminariet startar kl 12.00. Arrangemanget beräknas sluta kl 13.
Frågor?
Hör av dig till Anna Gemzell (anna.gemzell@trafikverket.se) eller Royne Söderström (royne.soderstrom@umea.se).
FFS mötesplats och nationellt årsmöte 14 mars
Välkommen på FFS mötesplats och FFS årsmöte den 14 mars kl 15:00-20:00
Mötet har tre teman:
Kl 15.00 Vart är översiktsplaneringen på väg? - ett seminarium om översiktsplanen som tillväxtverktyg, exempel på innovativa planer samt reflektioner om vad strategisk egentligen står för. Seminariet är öppet för alla
Kl 17.30 Workshop om FFS som opinionsbildare och kunskapsutvecklare - hur ska FFS bli en självklar mötesplats för samhällsplaneringen? Nu förbereds ny vässad PLAN, ny web bsida och ökad närvaro i sociala medier.
KL 19.00 Årsmötesförhandlingar med efterföljande mingel
Workshop och årsmöte är öppna för medlemmar
Mötet äger rum i White Arkitekters lokaler Östgötagatan 100, Stockholm (vid Skanstullsbron). White är en av FFS partners.
Stadsbyggnadsdialogen - Del 18 - Slutsatser och utvecklingsbehov
Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg. Blogginlägg 18 redovisar nätverkets slutsatser och identifiering av utvecklingsbehov.
Slutsatser och utvecklingsbehov
Nätverkets slutsats är att dialogprocesser behöver påbörjas i tidigare skeden än vad som ofta sker idag och föras kontinuerligt. Dock behövs mer kunskap och forskning kring hur en genuin stadsdialog i tidiga skeden kan föras och vilka effekter och resultat tidiga dialoger kan ge.
Nätverkets förslag på konkreta insatser:
Öka medvetenheten brett men särskilt hos politiker om delaktighetens och dialogens avgörande betydelse för att minska städers och samhällens sårbarhet i en globaliserad och samtidigt lokal värld.
Tydliga uppdrag från politiken om kontinuerlig dialog i tidigare skeden. För att det ska vara möjligt att föra en meningsfull och kvalitativ dialog behövs politisk prioritering samt anpassade resurser i form av tid, kompetens och ekonomi.
Tydliggör politikers roll och tjänstemannens roll i arbetet med dialog. Samordna planeringsarbetet med en kommunikationsplan som identifierar och tydliggör roller, insatser och tajming för politiker respektive tjänstemän.
Låt planeringsfrågor, stadsbyggnadsfrågor men även landsbygdsfrågor ta mer plats i hela kommunen, bland alla förvaltningar och inte utifrån separata förvaltningsavdelningar. Utveckla en större helhetssyn i tidiga skeden. Det handlar om hela kommunen och stadens utveckling. Utveckla tvärsektoriella arbetssätt, öka kunskapsdelning och koppla arbetet till kommuners styrning och organisation.
För att engagera fler och nå fler samhällsgrupper behövs en kvalitets- och kunskapshöjning gällande de verktyg som all kommunikationsplanering utgår ifrån: målgruppsanalys och budskapsformulering. Detta i syfte att lägga en grund för planering av hur man för dialog (tydliga ramar och förhållningssätt), med vilka (breddning eller tydliggörande av målgrupper) och på vilket sätt (metod).
Tydliggör förutsättningarna i de möten och samtal som förs med medborgare och andra aktörer. Bjud inte in till dialog om det är en information eller konsultation. Är det en dialog eller en konsultation? Eller till och med medbestämmande?
Planerare bör klargöra sin egen roll och expertkompetens och därmed också utveckla sin förmåga att ta in och samarbeta med andra kompetenser och yrkesroller. I många fall kan planeraren behöva experthjälp för till exempel processledning eller medling.
Forskningsbehov som nätverket har identifierat
Mistra Urban Futures har som en följd av nätverkets arbete och identifierade kunskapsluckor inlett en kartläggning av befintlig forskning på området. Mistra Urban Futures avser att fortsätta detta arbete tillsammans med forskare och praktiker för att utveckla kunskap baserad på forskning.
Vad ger den tidiga dialogen för värden i form av t.ex. tidsåtgång, sociala kvaliteter i det byggda, tillfredsställelse över deltagandet hos medborgarna, social hållbarhet, tillit, demokratistärkande, förändringsbenägenhet bland deltagarna, representativitet och delaktighet.
Kan man dra generella slutsatser av uppföljning och följeforskning av redan utförda medborgardialoger i specifika projekt?
I uppföljning av projektdialoger behövs mer samlad kunskap kring frågor som val av metod som konsekvens av tidigare arv av dialoger och processer, hur syftet med dialogen har formulerats för deltagarna, hur återkoppling har skett samt hur politiska beslut före och under dialogprocessen påverkar dialogens resultat med mera.
Stadsbyggnadsdialogen - Del 17 - Rundabordsamtal om nätverkets förslag till slutsatser
Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg. Blogginlägg 17 redovisar några reflektioner som uppstod vid ett "runbordsamtal" den 12/10 där nätverket hade bjudit in ett antal olika aktörer för att testa sina idéer och förslag till slutsatser kring medborgardialoger i tidiga skeden.
Sammanfattning av rundabordssamtal
- Medborgardialogen behöver sättas in i sitt sammanhang: En kontinuerlig dialog om hela staden och dess människor och företag. Människor vill vara med och påverka sin livsmiljö/livssituation och därmed sin stad. Huvudslutsats: Dialogen är inte en enda aktivitet, det är ett levande pågående samtal. Så länge samtalet pågår så länge lever staden. Se samtalet som en del i stadens innovationsprocess.
- Samtalet handlar ytterst om stadens överlevnad, men också om dess samspel med sin omgivning. Dialogen i Sverige handlar både om utveckling av vissa städer och avveckling av andra städer. I samtliga dessa fall behövs en dialog på djupet.
- Vi måste oftare inledningsvis ställa oss frågan: Varför ska vi göra en medborgardialog?
- Medborgardialogen måste, om den ska genomföras, vara genuin/äkta.
- Vi måste prova nya former som inkluderar fler målgrupper än de som idag är aktiva. Behöver kanske inte betyda att nödvändigtvis fler som deltar.
- Politikernas roll. Där man når framgång där är politiken aktivt. De ska vara med och formulerar vision mm. De måste inse allvaret i att lyssna och att leverera tillbaka.
Några utmaningar:
o Medinflytande är svårt i en representativ demokrati.
o Svårighet att få med unga och barn, men nödvändigt. De unga finns här idag och de ska vara med och påverka nu.
o Annan kultur bakgrund deltar mindre. Man måste inkludera dem för att bygga kunskap.
Framgångsrespekt.
o Vikten av att ta på medborgarhatten. Exemplet med 3D kartor. Respekt skapar respekt tillbaka.
Stadsbyggnadsdialogen - Del 16 - Sammanfattning: Tvärsektoriellt arbetssätt
Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg. Blogginlägg 13-16 redovisar nätverkets sammanfattning av olika iakktagelser kring medborgardialoger. I detta inlägg om behovet av ett tvärsektoriellt arbetssätt.
Tvärsektoriellt arbetssätt
Hållbar stadsutveckling kräver samverkan över sektorsgränserna redan i tidiga skeden. Idag saknar de flesta kommuner en sådan integrerad, tvärsektoriell samverkan och en systematiserad och strukturerad kunskapsdelning inom kommunernas olika förvaltningar är många gånger bristfällig. Kommunala förvaltningar som till exempel socialförvaltningen och skolförvaltningen har en dialog med medborgarna som inte direkt rör stadens utveckling men som ändå kan ge viktig kunskap om medborgarnas behov och önskemål. Diskussionen om tvärsektoriellt arbetssätt kopplar till övergripande frågor om ledarskap, strategier, struktur och organisation och om det politiska ansvaret när en fråga utvecklats till dialog hos fackförvaltningarna, såsom tidigare tagits upp i avsnittet om rollfördelningen politiker och tjänstemän.
Exempel på att intern kunskapsdelning och dialog mellan de egna tjänstemännen på olika förvaltningar är viktig visar följande exempel. Som förberedelse inför ett nytt utvecklingsprojekt i Rosengård i Malmö träffades tjänstemännen vid de berörda förvaltningarna under ett år för att diskutera projektet. Det visade sig inledningsvis att de olika förvaltningarna förde ut olika budskap parallellt. Samtalen ledde till att tjänstemännen formade en gemensam bild och ett gemensamt budskap. Exemplen visar också vikten av att förtydliga innebörden och genomförandet av dialog med medborgarna. Ett annat exempel där man har tydliggjort detta är i Göteborg där verksamheten S2020 har lett till en ökad samverkan om stadsutveckling över förvaltningsgränserna. Ett tiotal stadsdelar i Göteborg har också fått en förtydligad roll i samhällsplaneringen. De ska systematisera sina sociala och lokala erfarenheter utifrån sina verksamheter och befolkningsansvaret. Denna kunskap ska utgöra underlag i samhälls- och stadsutvecklingsprocesserna i staden. Stadsdelsnämnderna har i sin nya roll möjlighet att hålla en kontinuitet i dialogerna med stadens invånare, koppla detta till andra projekt och processer som pågår samt initiera utökade medborgardialoger vid behov.
